Senaste inläggen

Av Björn Jonsson - 24 november 2009 00:16



Fick idag ett uppdrag av bloggaren, demon pedagogen och kvinnokännaren Macke. Det var inte ett lätt uppdrag jag fick, jag skulle bjuda in till fest. Ja inte på riktigt då, utan en middagsbjudning där jag skulle välja ut de personer jag ville ha bredvid mig under middagen. Ni vet säkert vad jag menar, det där som man kan se på TV. Lär ta några dagar att knåpa ihop ett inlägg om det. Mackes bjudning hittar ni på hans blogg under länkar på denna sida.


Utan att skrälla vidare mycket så bjöd Macke in enbart kvinnor. Men jag är mogen, trots min ringa ålder måste jag erkänna att jag faktiskt t o m är mer mogen än min nyss bloggarkollega helt enkelt. Jag tänker till lite längre än vad han gjorde och väljer faktiskt inte bara in kvinnor till min bjudning. Det kan dock p.g.a mina val bli lite tråkigt, mindre spännande och icke ungdomligt. Men jag slipper ju istället bli utvald till årets julbock och stå på torget i Gävle med hö i mungipan. Här kommer mina 2 bord i alla fall:


Onsdagsbordet:


Det blir en kväll i musikens tecken.


Bruce Springsteen – Ja behöver inte nämna så mycket om The Boss. Han är ju bara en Boss.


Ulf Lundell – Ja det är väl kanske lite tråkigt att ta en person så lik Springsteen, men det vore oerhört ärofyllt att ta del av hans djupa tankar om livet.


Robert Petterson – Ja ni vet säkert vem det är, Ånges storhet, alltså sångaren i Takida och han skulle självklart få sjunga Handlake Village i akustiskversion. Tror han skulle bidra med lite nytänkande hos de två föregående rockrävarna.


Lars Winnerbäck – Ja som en av de största människorna i Sverige är han lika gjuten som The Boss. Han är ju musikens egen Peter Forsberg, kung alltså.


Miss Li – Ja då kom hon, den första kvinnan vid mitt bord. Hon har naturligtvis platsen bredvid mig och långt ifrån de andra grabbarna.

 

   

Fredagsbordet:


Ja det här blir ett tråkigare bord. Men med åren blir man gubbigare och en aningen tråkigare, men jag skulle trivas med dessa personer också.


Gunnar Westrin (Bilden till höger) – Ja vem är det? Ja med tanke på att detta skulle vara en fiskeblogg så måste jag naturligtvis ha med en fiskare. Han är en gammal lärare som sadlade om till författare och får väl räknas till Sveriges största överklassfiskare, men det spelar ingen roll sitter gärna och diskuterar fiskelitteratur med honom över en Ardbeg.


Leif GW Persson – Ja en större legend får man leta efter. Han måste vara tv:s coolaste människa, såg ni senaste programmet av efterlyst? Nehe, synd för er då. Ni missade nämligen Sveriges största svettnavel ring. Det är hög lengendstatus på en sådan och vem vill inte ha en mörkblå tröja men en ring runt navel? Ja det kanske inte var bara därför jag valde honom, han har ju en stil som ingen annan.


Jan Gillou – Ja om ni ser detta bord förstår ni säkert att jag har lite jobbigt med min egen manlighet, Gillou måste vara de manligaste som gått i ett par skor. Hans kunnighet inom det mesta gör det inte sämre, han är ju nästan lite sexig med sina obefintliga ögon.


Anna Anka – Ja vilken blandning det blev, usch! Ja, men det skulle helt allvarligt vara intressant att följa diskussionen mellan dessa herrar och en allmänt dum Ankfru. Hon skulle säkert lätta upp stämningen med en massa idiotier. Helt klart intressant.


Jocke Andersson – En av bygdens stora legender och nu kursetta på MIUN. Läser till lärare och har oerhört breda kunskaper i politik, sex och samlevnad samt litteraturvetenskap. En frisk fläkt i sällskapet helt enkelt.



Hade faktiskt ett lördagsbord på gång, men det får vi ta en annan gång eftersom folk ska orka läsa skiten också.


Har återigen skrivit om annat än fiske, men lyckades dock få med två fiskeexperter och då menar jag inga mindre än Joakim Andersson och Gunnar Westrin. Så lite fiske blev det ju i alla fall.


Ha en trevlig måltid!


/BJ

















Av Björn Jonsson - 13 november 2009 23:44


Ja egentligen är det för sent för att sitta uppe och blogga! Men faktum är att det aldrig är för sent att blogga om vissa saker, en av de sakerna är…TAKIDA!!!


Ja har nu varit och sett Takidas premiärspelning på sporthallen i Sundsvall. Det var mäktigt och nästan lite sentimentalt. Hur stor är inte dessa grabbar? Ja hur som helst så var det en otrolig upplevelse, en fantastisk show, en grym föreställning och de gjorde helt enkelt en storartad insats denna kväll! Men jag har förståelse för att det blev så bra som det blev, de är ju från Ånge och det förklarar en del. Det är en enkel förklaring som håller i alla lägen! Det bara är så.


En seriös konsert där de bjöd på sig själva och de bjöd verkligen upp till dans ikväll, lite trist publik som tackade nej till dansen och jag får väl ändå räknas in där. Men kanske var de andra där i samma syfte som mig, att avnjuta denna otroligt duktiga grupp och bara njuta av deras premiär som faktiskt blev en kalaspremiär.


Egentligen är inte jag den rätta att blogga om musik, menar då på min otroligt risiga musikförmåga som är i det närmaste obefintlig, kombinera denna obefintliga musikförmåga med en tondövhet som en döv gammal inuit som legat begraven i den arktiska tundran de senaste tusen åren. Ja då förstår ni säkert hur det. Men jag törs trots mina musikdefekter säga att det var en fantastisk upplevelse. De är bara så grymt bra och kan även lova att deras skivor kommer gå heta i mitt fiskerum under mina stunder vid flugbindningsbordet!!!



Av Björn Jonsson - 12 november 2009 23:20

Nu ska jag släppa alla tankar på fiske för en dag, skippa flugbindandet och vara lite ”kulturell”.


Nej jag ska faktiskt inte gå på någon vernisage på en flummig konstutställning och dricka vit dryck med bubblor i, där en flummig konstnär ska försöka övertala mig att det är en solnedgång som kladdet ska föreställa. Ett konstverk som till och med jag skulle kunna skapa med hjälp av rätt material. Ska inte heller på musikal och se vältrimmade manskroppar som skapar ångest över min egen kropp eller se veckans klassiska konsert på SVT där det står en överviktig, slemmig och svettig italienare och viftar med en pinne på ett sätt som jag aldrig förstått mig på. Varför viftar han alltid så, det är ju ansträngande och han blir ju ALLTID så svettig?


Jag ska gå på konsert, det var ett tag sedan jag var iväg på det och senast var det ingen mindre än The Boss! En otroligt trevlig konsert som alltid kommer att sitta kvar i minnet. Kanske får jag ännu ett gott minne imorgon.


Denna gång behöver jag inte heller åka så långt som till Stockholm för att vara ”lite kulturell”.  Det räcker med grannstaden, ska se Ånges stolthet Takida och jag ska vara allmänt rockig. Funderar om jag inte till och med ska sminka mig på något coolt sätt, kanske hyra en peruk på butiken i Sörberge och röja ordentligt med en Jack Daniels i den ena handen. Eller det kanske inte låter som mig direkt. Men man måste få fantisera ändå, det vore trots allt rätt tufft att få göra det, ROCKA!!!


Det är ju ändå rätt läckert att de kommer från Ånge, tror nog alla sitter och är stolta över bandet som lyckats otroligt bra med sin musikkarriär. Vem kunde tro att ett band från Ånge skulle kunna gå så långt som de gjort? Ja inte vet jag men stort är det i alla fall! Men jag antar att det ligger mycket slit bakom framgången.


Läste i Dagbladet idag om att det skulle bli något ”lite extra” och detta gjorde mig ännu mer taggad. Kanske blir det ändå en liten titt i en sminkväska innan jag drar imorgon, vem vet???


Rocka på gott folk!


//BJ

Av Björn Jonsson - 10 november 2009 13:01

fiske...


Sitter i soffan och funderar på fiske, läser fiskebloggar och surfar på fiskesidor. Fisket i älven är rätt bra, läste det, men kommer inte ut och detta trots att viljan finns. Mina funderingar kretsar främst kring två saker, varför är laxen så ”beroendeframkallande”? Hur bär sig gubbarna i älven åt för att få all den fisk de får? Det är två tankar som kommer upp i huvudet efter allt bloggläsande och surfande på olika fiskesidor.


Laxfiske, det är långt till laxsäsongen drar igång igen. Men min laxsäsong har ju börjat lite smått med flugbindning, det har blivit en del flugor under sensommaren och hösten. Vissa av flugorna tror jag rejält mycket på och andra tror jag inte alls på, men det som är bra med Indalsälven och laxfisket är att det flugorna som de får på ser inte ut som laxflugor vanligtvis gör. Jag menar då små konstverk med oerhört många olika material och därmed dyra pengar. De är ganska simpla flugorna som är fiskbara i älven och det underlättar förberedelserna. Men vad är det som är gåtan med laxfiske?


Laxen är ganska eftertraktad, så eftertraktad att vissa till och med måste ta upp de som sitter felkrokad och sedan skryta med att de fått en lax. Med en felkrokning menas att kroken fastnat på fisken och inte i fiskens mun där den ska sitta. Men min dröm att få en lax som sitter rätt, där laxen genom ett reflexhugg nyper min egenbundna fluga och den ska vara stor. Om laxen är stor, alltså 10 kg så får man ta en cognac efter drillningen, vet inte om det är cognacen eller drillningen av laxen som driver mig. Men något mystiskt är det i alla fall med detta och laxfiske är en gåta, precis som laxen själv.


      

 Foto: Björn Jonsson

 

Här är några nya ”heta” flugor som testas till sommaren. Egna mönster som förhoppningsvis går hem hos någon lax!


   

Foto: Björn Jonsson

 

Flugbindningsbordet som är räddningen  under vintern! Det är här som jag sitter och drömmer om laxar och cognac samtidigt som jag förtär en och annan wirre!!!

 

En annan fundering som jag inte kan förstå, det är gubbarna i älven och deras teknik eller taktik. Det är inte alla gubbar jag menar, det är de där som alltid får en massa fisk och nästan aldrig går därifrån utan fisk. Spelar ingen roll hur fisket är, de får alltid fisk och det är märkligt. Skulle jag tävla mot dessa gubbar, så skulle jag kunna åka ner till älven en dag där det är oerhört bra fiske, bra vattenföring och allt är gynnsamt. Gubbarna skulle kunna åka ner en dag där allt går emot fisket och jag kan lova, de kommer att vinna matchen. Märkligt med fiskande gubbar, en lika stor gåta som laxen, nästan i alla fall.


Över till något annat, mitt fiskerum som nu börjar ta form och det är faktiskt inte så mycket kvar. Jag har till och med hunnit med att provbinda några flugor därinne. Det tog inte så lång tid att fixa till det, men lite kvar och det är väl det mest tidskrävande sakerna. Köra saker till tippen!!! Om jag känner mig själv rätt så kommer det att ta lite tid med det.


Rummet blev rätt okej, kanske lite övermöblerat men det är inte så mycket att göra åt. Möbelvalet därinne berodde lite på vad som fanns hemma, ”man tager vad man haver style” kanske det skulle kallas av en inredare. Men jag är rätt nöjd, nu ska det bara invigas med grabbarna, men det kan ta lite tid innan jag får möjlighet att göra det. Kanske blir invigningen en fin vinterdag efter en heldag fiske i älven, en afterfish helt enkelt.


  

Foto: Björn Jonsson

 

Rummet, lite rörigt fortfarande men det kommer nog bli ordning och oordning igen efter det.

 

Skitfiske på er!

 

/BJ








Av Björn Jonsson - 3 november 2009 21:39

Nu efter 4 långa år med ett kaotiskt flugbindningsbord har jag flyttat ut från källaren. Eller rättare sagt blivit utkastad!!! Men det gör inte så mycket, jag har fått ett eget rum och utbyggnaden bredvid garaget. Det kommer att bli kanon, där kan jag nu sitta och filura för mig själv under de kalla mörka vinterkvällarna. Det är ju inte bara negativt att bli utkastad, nu öppnar det för fler bindningskvällar med Hasse min granne och detta utan att vi behöver störa de andra som bor i detta hus.


Hur många drömmer inte om ett eget fiskerum? Ja, jag har gjort det länge, nu behöver jag inte ha resten av allt skräp som någon överkonsumerat på IKEA och som har legat i drivor runt mig under mina stunder vid flugbindningsbordet. Förstå, bara fiskeprylar snacka om manligt! Jag känner mig verkligen manlig nu.


Tänk er en lördagkväll, en ny single malt, ett oprövat kort och några goda fiskevänner på besök. Ja det behöver inte bara vara fiskevänner, kan även tänka mig att bjuda in fiskehatare som min andra granne Anders. Ja han är ju faktiskt expert på den ädla drycken och det måste kunna räcka för att bli inbjuden till det ”nya rummet”.


Kan ju till och med lyssna på musik utan att störa mitt i program som Greys, Desperata eller något av de andra skitprogrammen vad de nu heter och som syns allt oftare i TV-tablån. Skönt med andra ord. Kanske borde köpa en säng att ställa där, då slipper man ju till och med vakna av barn som grinar på nätterna eller känna sparkar av en sambo som påstår att jag snarkar. Vilket påhitt.


Ja jag har ju ett hyfsat projekt på gång, helst skulle jag vilja bli klar innan helgen så man kan styra upp en första träff. Men det finns faktiskt ett bekymmer, rummet är nu fyllt med olika saker och det lär ta mer än denna vecka att fixa ordning i det. Så nu mina vänner är det bara att komma hit och hjälpa till om ni ska få en inbjudan!


Ordning och reda är ju inte min melodi direkt, har otaliga gånger hört talas om det. Säkert en av anledningarna till att jag blivit utkastad. Ska nu fundera ut något bra sätt att lyckas med det, men jag har ju faktiskt haft dessa funderingar förut och har misslyckats då med. En gång var jag i Birsta, där köpte jag ett nytt bord, massa lådor och tillbehör för att hålla ordning. Men det gick åt skogen det med. Ska sanningen fram så har jag en grym idé nu. Ska köpa ännu mer lådor som jag kan stopp ner mina saker i. Det är ju egentligen ganska lätt, det är BARA att stoppa tillbaka sakerna där jag tog de. Super enkelt!!! Gud vilken ordning det ska bli i detta rum.


Har många fiskevänner som har ordentlig ordning på sina saker. När de kommer till fiskestället tar de upp spöet ur spöfodralet, rullen ur rullfodralet och det ser alltid så elegant ut. Måste säga att jag blir väldigt avundsjuk på dessa personer som har sådan ordning, Micke som jag fiskade med i fredags är en sådan person. Kanske ska ta lärdom av honom nästa gång. Han är säkert rätt man att lära upp mig, han inger en enorm respekt med sitt lätt aggressiva ansikte.


Jag har både väskor för rullar och spöfodral, men de ligger där någonstans och jag vet inte bara vart. Kanske ska börja med att leta reda på dem sakerna. Ett annat problem är att jag är en material lirare när det gäller fiskeprylar. Inte det att jag har dyra märkesprylar men har ganska många saker istället. Det blir ju problem direkt, hur ska jag bära mig åt för att stoppa ner alla saker i ”förpackningar” varje gång jag ska fiska? Känns rätt jobbigt och inte lär jag få mer fisk heller.


Det finns en legend som jag har hört talas om, vet inte om han finns eller om det är Skommar som ljugit ihop denna person. Här på bloggen kommer han gå under namnet Gumma (uttalas ned ö). För mig är han i alla fall en gud, man hör om han titt som tätt, men jag har aldrig sett han eller träffat han. Han verkar det inte vara någon ordning på direkt, den senaste resan upp till fjället med min kollega tappade han bort sin draglåda, de var visst borta i flera dagar och sedan hittade han den, i Skommars ryggsäck. Skommar hade varit snäll och tagit hand om denna låda som Skommar själv trodde var en matlåda. Det var riktigt snällt gjort av Skommar, det är ju rätt bra ordning på honom också. Ja det finns många saker att berätta om honom.


När jag ändå är inne på fjället och slarvighet kan jag också passa på att berätta om sommarens fisketur. Vi var i Jämtland på riktiga lappmarker, Skommar hade kontakter på detta ställe och kände till en lappgubbe som gärna ställde upp och skjutsade mot en liten summa. Vi tog kontakt med denna lappgubbe och han ställde självklart upp. Allt gick bra ända tills vi skulle hem. Vi gick från lägerplatsen och kom till vägen, hade faktiskt lite hemlängtan efter några dygn i ett spartanskt boende och hade vi inte tagit kontakt med denna lappgubbe som vi egentligen skulle göra. När vi kom till vägen ringde vi han, men han kunde inte komma inom några timmar. Vi valde då att gå någon för att titta på fiskecampen som låg någon kilometer ovanför där vi befann oss. Efter ungefär en kilometer kom jag plötsligt att tänka på den stackars lappgubben som vi stressat under sin shopping i den lokala butiken i byn, kom också tänka på att vi skulle betala honom och funderingarna kopplades direkt till min plånbok. Var fan låg den? Jag lämnade då Skommar och Znajken som var med och vände tillbaka till stället där vi hade packningen. Hittade plånboken längst ner i ryggsäcken och la den någonstans. Vart visste jag inte, när vi kom ner och skulle betala för oss var den borta igen. Spårlöst!


När vi väl var hemma sökte jag igenom packningen och hittade den inte. Tog kontakt med lappgubben och han gav sig ut på långtur på fjället för att leta. Efter flera samtal och flera långpromenader för den stackars lappgubben så hittade jag plånboken, den låg invirad i regnskyddet och instoppad i regnskyddet. Men det var för sent, korten var spärrade. Lappgubben han går nog på fjället fortfarande och söker. En ganska trevlig figur det. Tack för hjälpen.


Under tiden jag skrivit detta tror jag att jag hittat en orsak till mitt dåliga minne, mitt slarviga jag och har nog t o m fått lite förståelse varför jag är som jag är. Det måste vara tiden som hockeymålvakt och alla de puckar som mina snälla lagkamrater skjutit i mitt huvud under uppvärmningar och andra övningar på alla träningar man har gjort i sitt liv. Men jag vet inte om det är så, kan ju skylla på det bara för att göra allt lite enklare.


/BJ

Av Björn Jonsson - 1 november 2009 22:43

Ja i förra inlägget blev det inga bilder, något konstigt måste ha hänt och vet ej vad. Men här kommer lite bilder från fisketuren i fredags.


  

Foto: Björn Jonsson


Lite snack, lite ljug och annat trevligt.

 

  

Foto: Hans Perä


Lagfoto på kvällens riktiga fiskare, saknas på bilden gör Per som hade åkte hem och Hans som fick knäppa kortet. Anledningen till att Hans fick knäppa kortet var att han inte fått någon fisk. ; )

 

  

Foto: Björn Jonsson

Ensam fiskare söker...FISK! Hans nöter för att komma ikapp.

 

  

Foto: Björn Jonsson


Per och Skommar snackar roddtaktik, hur ska de göra för att fånga största fisken?

 

  

Foto: Björn Jonsson


Skommar med dagens största och vackraste fisk. En ståtlig havsöring på 2,2 kg.

 

  

Foto: Björn Jonsson


Gör ett tappert försök att få tag på någon som ska skjutsa hem oss. Tråkigt nog dog även denna telefon innan vi fått någon skjuts.

 

  

Foto: Björn Jonsson


Hemma igen, rensade fiskar och nu är det bara att kocka!!!

 



Av Björn Jonsson - 1 november 2009 08:01

Mosig, trött och rödflossig i ansiktet. Det är ungefär så det kan beskrivas efter en fisketur i Indalsälven en ganska kall men härlig dag. Det var faktiskt riktigt uppskattat att lägga sig på soffan och slöa under kvällen. En eloge till en del av gänget som visst orkade med en tur på krogen senare under kvällen.


Fisket under dagen var inte någon höjdare, väldigt få påslag för att fiska på zon 2 en hel dag och med tanke på hur många vi var så fick vi väldigt lite fisk. Inte helt oväntat var det Skommar som tog den största fisken, det var en blank och fin öring på ca 2,2 kg. Men det var också den enda han fick. Donner blev av med sin laxoskuld, en lax på ca. 6-7 kg. Men den räknas naturligtvis inte in i denna tävling. Laxen fick simma tillbaka igen efter en tuff match med den gamla burväktaren. Min fiskedag började otroligt bra, hade köpt ett nytt drag av en i fiskare i älven, kände att det draget var det rätt för dagen. Oj så rätt jag hade, på de första 4 kasten fick jag två öringar. Men sedan hände något, hade ett hugg under resten av dagen. Då är det jobbigt med fiske.


  

Foto: Micke Godin


En stolt fiskare! Första laxen, tror nog brudarna fick höra om den på krogen denna kväll och då la han med all säkerhet på några kilo.


Flest fiskar fick Per, en liten skräll eftersom han i stort sett hade sin fiskedebut i Indalsälven och han åkte dessutom hem lite tidigare än vad vi andra gjorde. De flesta fiskar såg dock ut att vara stöpta i samma form, mellan 40-44 cm och en vikt på ca 8 hg. Det blev ett gäng öringar men det var långt ifrån så bra som det kan vara. Sammanlagt fick vi alltså ett 10-tal fiskar. Det var ganska tungt för de andra fiskarna också, så det hängde inte på våra fiskekunskaper. ; )


Det hände en del roliga saker också, som alltid när vi ska ut och fiska. Det värsta som hände denna dag var nog på kvällen när vi skulle åka hem. Vi var 3 stycken som valde att ta en sista tur i båten. Det började skymma och som ni säkert vet så skymmer det rätt snabbt numer. Men det var inte det som jag skulle berätta, Perä som körde denna dag lovade så stort att vi skulle åka med honom hem, han skulle åka kl. 18.00 När vi kom tillbaka till ”grillstugan” efter fisketuren var det tomt där, bara en person kvar och han var allt annat än kördugligt skick och det var en vän till de två personer som skulle ut på krogen denna kväll. Vi satte oss i alla fall ner och inväntade Perä som vi så stort skulle åka med, men han dök aldrig upp och med minimalt batteri på en telefon fick vi till slut tag på honom. Han satt då hemma vid middagsbordet med sina gäster och åt. Ett desperat försök att få tag på skjuts med minimalt med batteri på telefonen gjordes, men vi misslyckades återigen. Vi beslutade oss för att börja gå, men med tanke på vilken packning vi hade med oss så var det en riktigt dålig idé. Till slut kom i alla fall Perming ner och han ställde upp och skjutsa hem oss. Stort Perming!


  

Foto: Micke Godin


Älvens nakna kockar!!! Men i lite för kallt väder.




  

Foto: Micke Godin

Dagens mat blev grillad ryggbiff av älg, bakad potatis, smörstekta trattisar och beasås. Riktigt gott, bra grillning av grillmästare Per. Potatisen hade Perä fixat och detta var riktigt gott denna kalla höstdag.


  

Foto: Peder Donner


Micke avnjuter en dagens i älven. Helt ärligt ser han ut som ett nyförvärv från Fagerviks kanotklubb.



  

Foto: Micke Godin


Ljugarhörnan, Perä och Peder står och ljuger om allt de kan komma på. Jag lyssnar och håller med. Jo!

 

Fler bilder kommer sedan!

 

/BJ

 

Av Björn Jonsson - 29 oktober 2009 23:00


Ja nu är det nära, fiske är en tävling rakt igenom och på många sätt ganska likt hockey. Undrar vilken som kommer bli matchen lirare? Det är egentligen två tävlingar i en, den som får den största fisken och den som får flest fiskar.


Det är som lilla julafton så här kvällen före en fisketur där många fiskare är inblandad. Man vill liksom visa vad man går för, vem som har köpt de bästa dragen och helst ska man köpt dragen för en liten peng också. Vem kommer bli morgondagens Lavander? Ja han som gjorde tre baljor mot Timrå idag, menar förstås macthens gigant!


Så här ser oddsen ut.


Störst fiske:


Anders Skommar 1.50


Micke Godin 2.50


Per Andersson 7.15


Hans Perä 12.00


Peder Donner 15.00


Björn Jonsson 30.00


Flest fiskar:


Peder Donner 1.10


Micke Godin   2.20


Hans Perä  5.30


Per Andersson 12.00


Anders Skommar 13.00


Björn Jonsson 20.00


Ja vi får väl se efter morgondagen hur dessa två tävlingar har gått. Lite ödmjukt från mig att sätta mig själv med högsta odds, men vill inte sticka ut hakan för mycket. ; )


Har iallafall haft fullt upp denna kväll, det är rätt tufft att vara boss för denna hög med fiskare. Ni som känner dessa filurer kan säkert själv förstå hur det är och vilket ansvar jag måste ta. Är faktiskt lite orolig om de andra fixat allt, Perä skulle göra bakad potatis som skulle värmas på nere vid älven och det känns sådär att just han fick den uppgiften. Den enda  litar på är Skommar, han skulle ta med något gott att dricka till maten och kan säga att han glömmer nog hellre fiskespöt än den dyrbara drycken.


Må bäste "pojke" vinna!!


/Björn

Presentation

Gästbok

Fråga mig

1 besvarad fråga

Omröstning

Vilken fisk tycker du är roligast att fiska?
 Harr
 Insjööring
 Lax
 Sik
 Abborre
 Gädda
 Regnbåge
 Havsöring

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards